De Fyrtio Verserna

De Fyrtio Verserna

(Den Sanna Realism eller Sat-Darshan)
av Bhagavan Sri Ramana Maharshi
i �vers�ttning av Charles Madigan

1. Eftersom vi varseblir v�rlden, m�ste vi alla vara �verens om att det finns en kraft som �r i st�nd till att m�ngfaldigas. Bilden av namn och form, den som ser, duken p� vilken bilden projiceras och ljuset som belyser den; allt �r denna enda kraft. 21. Fr�gar man vad som menas i gamla heliga skrifter n�r det talas om att se sig sj�lv som Gud blir svaret (en motfr�ga) hur kan man som �r EN se sig sj�lv? Om man inte kan se sig sj�lv, hur kan man d� se Gud? Endast genom att sv�ljas av Gud.

2. Varje tankesystem f�ruts�tter tre fundament: Individen, Gud och v�rlden. Endast den Ende framtr�der som tre. Det �r bara s� l�nge som det finns en egok�nsla, som man s�ger att de tre verkligen �r tre. Det b�sta �r att ge upp egok�nslan och f�rbli i sitt sanna tillst�nd. 22. Hur �r det m�jligt f�r sinnet att k�nna till Gud, som f�rl�nar sinnet dess ljus och str�lar inuti sinnet, p� annat s�tt �n att v�nda sinnet in�t och fixera det i Gud. Vet detta.

3. V�rden �r verklig. -Nej, den �r en synvilla. V�rlden �r f�rnimbar. -Nej, det �r den inte. V�rlden �r lycka. -Nej, det �r den inte. Till vilken nytta �r s�dana dispyter? Det tillst�nd som �r godtagbart f�r alla r�der n�r man ignorerar v�rlden och k�nner sitt eget Sj�lv, givit upp en- och tv�fald, och egok�nslan har f�rsvunnit. 23. Kroppen s�ger inte "jag". Ingen s�ger: jag existerade inte under s�mnen. N�r "jaget" v�l uppst�tt, uppst�r allt annat. Unders�k med ett sk�rpt sinne, varifr�n detta "jag" uppst�r.

4. Om man har en form, har �ven v�rlden och Gud form. Om man inte har n�gon form, vem skulle d� kunna se deras former - och hur? Kan man se n�gonting utan �gon? Det verkliga �gat �r Sj�lvet, som �r o�ndlighetens �ga. 24. Den k�nslol�sa kroppen s�ger inte "jag". Realiteten-Medvetandet uppg�r eller nedg�r inte. Mellan dem och inom kroppen begr�nsat till dess m�tt, uppst�r n�gonting som "jag". Det �r detta som �r k�nt som "knuten" (granthi) mellan medvetandet och kroppen, men �ven som bundenhet, individ, subtil kropp, *samsaras, sinnet o s v. Vet detta.
*(Samsara = kretslopp av liv och d�d).

5. Kroppen �r formen av de fem *h�ljena D�rf�r ing�r dessa fem i begreppet "kropp". Finns det en v�rld i fr�nvaro av kroppen? Har n�gon n�gonsin sett v�rlden utan en kropp?
* Annamaya (materia), pranamaya (livskraft), manomaya (k�nsloliv), vignanamaya (intellekt), ananamaya (lycksalighet) 25. Genom att f�sta sig vid en form (d v s kroppen) blir detta forml�sa "sken-ego" till. Genom att f�sta sig vid en form blir det best�ende. Genom att f�sta sig vid en form f�der det sig (erfar) och v�xer snabbt. N�r det sl�pper en form f�ster det sig vid en annan. Men unders�ker man detta "sken-ego", som i sig sj�lvt �r forml�st, flyr det. Vet detta.

6. V�rlden �r de fem sinnesobjektens form och inget annat. Dessa fem sinnesobjekt k�nner vi till genom de fem sinnesorganen. Eftersom sinnet, som �r ett, k�nner till v�rlden genom de fem sinnesorganen, finns det en v�rld skild fr�n sinnet? Svara (mig). 26. Om egot �r, �r allting annat ocks�. Om egot inte �r, finns ingenting annat. Verkligen, egot �r allt. Att d�rf�r unders�ka vad det verkligen �r, betyder att ge upp allting. Vet detta.

7. Fast�n v�rlden och varseblivandet av den stiger upp och g�r ner tillsammans, f�rnimmas v�rlden genom varseblivandet. Det som v�rlden och varseblivandet om den stiger upp och f�rs�nker sig i, �r fullheten (purnam) som str�lar utan vare sig uppg�ng eller nedg�ng. 27. Det tillst�ndet i vilket "jaget" inte uppst�r, �r tillst�ndet av att vara Det. Hur kan man, utan att s�ka efter platsen d�r jaget uppst�r �stadkomma utpl�nandet av en sj�lv, k�nnetecknad av att jaget inte uppst�r? Och hur kan man utan att utf�ra detta utpl�nande f�rbli i sitt sanna tillst�nd i vilket man �r Det? Svara mig.

8. Under vad namn eller form man �n dyrkar Det, som inte har namn och form, s� �r det bara ett s�tt att varsebli Det. Att k�nna till sanningen om sitt Sj�lv som den sanna verkligheten och att uppg� i och bli ett med Det, �r den enda sanna uppfattningen (insikten). F�rst� detta. 28. S�som man dyker ner i vattnet f�r att �terfinna en sak som fallit i, b�r man dyka djupt inom sig sj�lv med �terh�llet tal och andning, och ta reda p� platsen varifr�n jaget uppst�r. Vet detta.

9. Tv�tal och tretal �r alltid beroende av Ett. Om man inom sitt sinne f�rst�r vad detta Ett �r, f�rsvinner de (tv�- och tretalen). Endast de som f�rst�tt detta, har insett sanningen. Vet att de aldrig kommer att bli f�rvirrade. 29. Att s�ka jagets k�lla inom sig, med in�tv�nt sinne, utan att yttra ordet "jag" �r vetandets sanna v�g. Meditation p� "jag �r inte detta", "jag �r Det", kan vara till hj�lp, men kan inte vara sj�lva s�kandet.

10. Det finns ingen kunskap som �r oberoende av okunnighet och ingen okunnighet som �r oberoende av kunskap. Vem �r det som har detta vetandet och ovetenheten? Den Vetskap som k�nner Sj�lvet, som �r b�das basis, �r det verkliga Vetandet. 30. N�r sinnet v�nder sig in�t fr�gande "vem �r jag" n�r hj�rtat, f�rsjunker det som �r jag (egot) nedslaget och den Enda (Sj�lvet) uppst�r av sig sj�lv som Jag-jag. Trots att det s�ledes uppst�r �r det inte egot, det �r helheten. Det �r det verkliga Sj�lvet.

11. Kan kunskap om allting, utan att man k�nner sig sj�lv, vara sann kunskap? Att vara medveten om Sj�lvet, som uppr�tth�ller b�de den vetande och vetandet, tillintetg�r b�de vetandet och ovetenheten. 31. F�r den som har utpl�nat sig sj�lv, (sitt ego) och vaknat till sin sanna natur som salighet, vad �terst�r att �stadkomma? Han ser ingenting som varande n�got annat �n sig sj�lv. Vem kan fatta hans tillst�nd?

12. Det som varken �r kunskap eller okunnighet, �r verkligt vetande. Kunskap om objekt kan inte vara verklig kunskap. Sj�lvet som str�lar utan att det finns n�gonting alls att k�nna eller att k�nna till �r vetande. Vet att det inte �r intighet. 32. �ven om de heliga skrifterna f�rkunnar "Du �r Det" �r det ett tecken p� svaghet att meditera "jag �r inte detta, jag �r Det" ist�llet f�r att unders�ka vad man �r och f�rbliva s�, ty man �r alltid Det.

13. Endast Sj�lvet, som �r kunskap, �r sanningen. Kunskapen om m�ngfalden �r okunnighet. Okunnigheten, som �r overklig, har ingen existens �tskild fr�n Sj�lvet, som �r kunskap. Har olika guldprydnader n�gon realitet bortsett fr�n guldet som de �r gjorda av? 33. Det �r absurt att s�ga antingen "jag har inte f�rverkligat Sj�lvet" eller "jag har f�rverkligat Sj�lvet". Varf�r? Finns det tv� sj�lv f�r den ena att vara den andras objekt? Det �r var och ens erfarenhet att Sj�lvet �r Ett.

14. Om en f�rsta person existerar. existerar �ven andra och tredje person. Om realiteten av den f�rsta personen unders�ks och den f�rsta personen upph�r att existera, d� upph�r ocks� den andra och tredje personen att existera och allt kommer att str�la som En. Detta �r ens sanna natur. 34. Det �r p� grund av illusion f�dd av okunnighet som, ist�llet f�r att realisera det som �r var och ens natur, och som str�lar i hj�rtat och f�rblir som det, man tvistar huruvida det finns eller inte finns, har form eller inte, �r en- eller tv�faldigt eller ingetdera.

15. Det f�rflutna och framtiden �r beroende av det n�rvarande. De �r ocks� n�rvarande medan de �r i omlopp. Det finns bara det n�rvarande. Utan att k�nna till denna sanning �r f�rs�ket att k�nna till det f�rflutna och framtiden som att f�rs�ka r�kna utan talet ett. 35. Att realisera Sj�lvet som �r alltid n�rvarande och att f�rbli som Det, �r det verkliga vetandet. Alla andra insikter �r lik dem som uppst�r i en dr�m. �r dessa verkliga n�r man vaknar? Kommer de som har frigjort sig fr�n illusionen och �r f�rankrade i sina varatillst�nd att bli vilseledda igen?

16. N�r vi tar en n�rmare titt p� dem, vad �r tid och rymd skilt fr�n oss? Om vi �r kroppar, �r vi f�rbundna i tid och rymd - men �r vi? Vi �r densamma: nu, d� och i alla tider, h�r, d�r och �verallt. Vi existerar; vi som �r bortom tid och rymd bara �R. 36. Om man t�nker "jag �r kroppen" s� hj�lper tanken "nej, jag �r Det" att bida som Det. Men ska vi h�lla p� och t�nka s�? T�nker en m�nniska hel tiden "jag �r en m�nniska"? Vi �r ju Det.

17. F�r dem som inte har f�rverkligat Sj�lvet s�v�l som f�r dem som har, �r kroppen "jag". F�r dem som inte har f�rverkligat, �r "jaget" begr�nsat till kroppen. F�r dem som i kroppen har f�rverkligat Sj�lvet, str�lar "Jaget" gr�nsl�st. Vet att detta �r skillnaden dem emellan. 37. Argumentet som f�respr�kar dualitet medan man s�ker och non-dualitet vid uppn�dd insikt �r inte riktigt. Vem annan �r man �n den *tionde mannen, b�de medan man l�ngtande s�ker och efter det man uppn�tt ens Sj�lv.
*(refererar till den traditionella ber�ttelsen om de tio d�rarna, som korsade en flod och vid framkomsten till andra sidan n�r var och en r�knade efter fann att endast nio hade kommit fram, eftersom varje underl�t att r�kna sig sj�lv).

18. V�rlden �r verklig f�r dem som har f�rverkligat Sj�lvet, s�v�l som f�r dem som inte har det. F�r dem som inte har f�rverkligat, �r v�rlden blott v�rlden; f�r dem som har, �r sanningen utan form och str�lar som v�rldens grund. Vet att detta �r skillnaden dem emellan. 38. S� l�nge som vi utf�r g�rningar, f�r vi ta dess konsekvenser. Men n�r, som ett resultat av unders�kning om vem det �r som �r den handlande man k�nner ens Sj�lv, upph�r k�nslan av att vara den som utf�r g�rningarna och man befrias av karmas *trefald. Resultatet av befrielsens tillst�nd �r evigt.
*(1. Prarabha - karma ur tidigare liv som b�rjat verka i detta liv. 2. Sancita - ihopsamlad karma fr�n tidigare liv som ej b�rjat verka �nnu. 3. Agami - karma som vi producerar i detta liv och som l�ggs till den ihopsamlade karman (Sancita).

19. Dispyten om vilket som r�der, �det eller fri vilja, intresserar bara dem som inte k�nner till k�llan till dem b�da. De som f�rverkligat Sj�lvet, som �r grunden f�r �det och fri vilja, �r fria fr�n dem. Kommer de �ter att ta sin tillflykt till dem? 39. Det �r endast s� l�nge som tanken "jag �r bunden" framh�rdar, tanken p� bundenhet och befrielse forts�tter. N�r man genom att unders�ka vem som �r bunden, som insikten om ens Sj�lv blir uppenbart att det evigt fria Sj�lvet allena �terst�r. Tanken p� bundenhet �terst�r inte, och d�rmed var finns tanken p� befrielse?

20. Att se Gud utan att se Sj�lvet som ser, �r endast en mental bild. Endast han som har sett sig sj�lv, har sett Gud, eftersom han har f�rlorat sin individualitet och intet �terst�r f�rutom Gud. 40. Om det s�gs att det finns tre slags befrielser: med form, utan form samt med och utan form, s� s�ger vi att befrielsen �r utpl�nandet av egot, som diskuterar om det �r med for, utan form eller med och utan form.

Tillbaks

1. Eftersom vi varseblir v�rlden, m�ste vi alla vara �verens om att det finns en kraft som �r i st�nd till att m�ngfaldigas. Bilden av namn och form, den som ser, duken p� vilken bilden projiceras och ljuset som belyser den; allt �r denna enda kraft.	21. Fr�gar man vad som menas i gamla heliga skrifter n�r det talas om att se sig sj�lv som Gud blir svaret (en motfr�ga) hur kan man som �r EN se sig sj�lv? Om man inte kan se sig sj�lv, hur kan man d� se Gud? Endast genom att sv�ljas av Gud.
2. Varje tankesystem f�ruts�tter tre fundament: Individen, Gud och v�rlden. Endast den Ende framtr�der som tre. Det �r bara s� l�nge som det finns en egok�nsla, som man s�ger att de tre verkligen �r tre. Det b�sta �r att ge upp egok�nslan och f�rbli i sitt sanna tillst�nd.	22. Hur �r det m�jligt f�r sinnet att k�nna till Gud, som f�rl�nar sinnet dess ljus och str�lar inuti sinnet, p� annat s�tt �n att v�nda sinnet in�t och fixera det i Gud. Vet detta.
3. V�rden �r verklig. -Nej, den �r en synvilla. V�rlden �r f�rnimbar. -Nej, det �r den inte. V�rlden �r lycka. -Nej, det �r den inte. Till vilken nytta �r s�dana dispyter? Det tillst�nd som �r godtagbart f�r alla r�der n�r man ignorerar v�rlden och k�nner sitt eget Sj�lv, givit upp en- och tv�fald, och egok�nslan har f�rsvunnit.	23. Kroppen s�ger inte "jag". Ingen s�ger: jag existerade inte under s�mnen. N�r "jaget" v�l uppst�tt, uppst�r allt annat. Unders�k med ett sk�rpt sinne, varifr�n detta "jag" uppst�r.
4. Om man har en form, har �ven v�rlden och Gud form. Om man inte har n�gon form, vem skulle d� kunna se deras former - och hur? Kan man se n�gonting utan �gon? Det verkliga �gat �r Sj�lvet, som �r o�ndlighetens �ga.	24. Den k�nslol�sa kroppen s�ger inte "jag". Realiteten-Medvetandet uppg�r eller nedg�r inte. Mellan dem och inom kroppen begr�nsat till dess m�tt, uppst�r n�gonting som "jag". Det �r detta som �r k�nt som "knuten" (granthi) mellan medvetandet och kroppen, men �ven som bundenhet, individ, subtil kropp, samsaras, sinnet o s v. Vet detta. (Samsara = kretslopp av liv och d�d).
5. Kroppen �r formen av de fem h�ljena D�rf�r ing�r dessa fem i begreppet "kropp". Finns det en v�rld i fr�nvaro av kroppen? Har n�gon n�gonsin sett v�rlden utan en kropp? Annamaya (materia), pranamaya (livskraft), manomaya (k�nsloliv), vignanamaya (intellekt), ananamaya (lycksalighet)	25. Genom att f�sta sig vid en form (d v s kroppen) blir detta forml�sa "sken-ego" till. Genom att f�sta sig vid en form blir det best�ende. Genom att f�sta sig vid en form f�der det sig (erfar) och v�xer snabbt. N�r det sl�pper en form f�ster det sig vid en annan. Men unders�ker man detta "sken-ego", som i sig sj�lvt �r forml�st, flyr det. Vet detta.
6. V�rlden �r de fem sinnesobjektens form och inget annat. Dessa fem sinnesobjekt k�nner vi till genom de fem sinnesorganen. Eftersom sinnet, som �r ett, k�nner till v�rlden genom de fem sinnesorganen, finns det en v�rld skild fr�n sinnet? Svara (mig).	26. Om egot �r, �r allting annat ocks�. Om egot inte �r, finns ingenting annat. Verkligen, egot �r allt. Att d�rf�r unders�ka vad det verkligen �r, betyder att ge upp allting. Vet detta.
7. Fast�n v�rlden och varseblivandet av den stiger upp och g�r ner tillsammans, f�rnimmas v�rlden genom varseblivandet. Det som v�rlden och varseblivandet om den stiger upp och f�rs�nker sig i, �r fullheten (purnam) som str�lar utan vare sig uppg�ng eller nedg�ng.	27. Det tillst�ndet i vilket "jaget" inte uppst�r, �r tillst�ndet av att vara Det. Hur kan man, utan att s�ka efter platsen d�r jaget uppst�r �stadkomma utpl�nandet av en sj�lv, k�nnetecknad av att jaget inte uppst�r? Och hur kan man utan att utf�ra detta utpl�nande f�rbli i sitt sanna tillst�nd i vilket man �r Det? Svara mig.
8. Under vad namn eller form man �n dyrkar Det, som inte har namn och form, s� �r det bara ett s�tt att varsebli Det. Att k�nna till sanningen om sitt Sj�lv som den sanna verkligheten och att uppg� i och bli ett med Det, �r den enda sanna uppfattningen (insikten). F�rst� detta.	28. S�som man dyker ner i vattnet f�r att �terfinna en sak som fallit i, b�r man dyka djupt inom sig sj�lv med �terh�llet tal och andning, och ta reda p� platsen varifr�n jaget uppst�r. Vet detta.
9. Tv�tal och tretal �r alltid beroende av Ett. Om man inom sitt sinne f�rst�r vad detta Ett �r, f�rsvinner de (tv�- och tretalen). Endast de som f�rst�tt detta, har insett sanningen. Vet att de aldrig kommer att bli f�rvirrade.	29. Att s�ka jagets k�lla inom sig, med in�tv�nt sinne, utan att yttra ordet "jag" �r vetandets sanna v�g. Meditation p� "jag �r inte detta", "jag �r Det", kan vara till hj�lp, men kan inte vara sj�lva s�kandet.
10. Det finns ingen kunskap som �r oberoende av okunnighet och ingen okunnighet som �r oberoende av kunskap. Vem �r det som har detta vetandet och ovetenheten? Den Vetskap som k�nner Sj�lvet, som �r b�das basis, �r det verkliga Vetandet.	30. N�r sinnet v�nder sig in�t fr�gande "vem �r jag" n�r hj�rtat, f�rsjunker det som �r jag (egot) nedslaget och den Enda (Sj�lvet) uppst�r av sig sj�lv som Jag-jag. Trots att det s�ledes uppst�r �r det inte egot, det �r helheten. Det �r det verkliga Sj�lvet.
11. Kan kunskap om allting, utan att man k�nner sig sj�lv, vara sann kunskap? Att vara medveten om Sj�lvet, som uppr�tth�ller b�de den vetande och vetandet, tillintetg�r b�de vetandet och ovetenheten.	31. F�r den som har utpl�nat sig sj�lv, (sitt ego) och vaknat till sin sanna natur som salighet, vad �terst�r att �stadkomma? Han ser ingenting som varande n�got annat �n sig sj�lv. Vem kan fatta hans tillst�nd?
12. Det som varken �r kunskap eller okunnighet, �r verkligt vetande. Kunskap om objekt kan inte vara verklig kunskap. Sj�lvet som str�lar utan att det finns n�gonting alls att k�nna eller att k�nna till �r vetande. Vet att det inte �r intighet.	32. �ven om de heliga skrifterna f�rkunnar "Du �r Det" �r det ett tecken p� svaghet att meditera "jag �r inte detta, jag �r Det" ist�llet f�r att unders�ka vad man �r och f�rbliva s�, ty man �r alltid Det.
13. Endast Sj�lvet, som �r kunskap, �r sanningen. Kunskapen om m�ngfalden �r okunnighet. Okunnigheten, som �r overklig, har ingen existens �tskild fr�n Sj�lvet, som �r kunskap. Har olika guldprydnader n�gon realitet bortsett fr�n guldet som de �r gjorda av?	33. Det �r absurt att s�ga antingen "jag har inte f�rverkligat Sj�lvet" eller "jag har f�rverkligat Sj�lvet". Varf�r? Finns det tv� sj�lv f�r den ena att vara den andras objekt? Det �r var och ens erfarenhet att Sj�lvet �r Ett.
14. Om en f�rsta person existerar. existerar �ven andra och tredje person. Om realiteten av den f�rsta personen unders�ks och den f�rsta personen upph�r att existera, d� upph�r ocks� den andra och tredje personen att existera och allt kommer att str�la som En. Detta �r ens sanna natur.	34. Det �r p� grund av illusion f�dd av okunnighet som, ist�llet f�r att realisera det som �r var och ens natur, och som str�lar i hj�rtat och f�rblir som det, man tvistar huruvida det finns eller inte finns, har form eller inte, �r en- eller tv�faldigt eller ingetdera.
15. Det f�rflutna och framtiden �r beroende av det n�rvarande. De �r ocks� n�rvarande medan de �r i omlopp. Det finns bara det n�rvarande. Utan att k�nna till denna sanning �r f�rs�ket att k�nna till det f�rflutna och framtiden som att f�rs�ka r�kna utan talet ett.	35. Att realisera Sj�lvet som �r alltid n�rvarande och att f�rbli som Det, �r det verkliga vetandet. Alla andra insikter �r lik dem som uppst�r i en dr�m. �r dessa verkliga n�r man vaknar? Kommer de som har frigjort sig fr�n illusionen och �r f�rankrade i sina varatillst�nd att bli vilseledda igen?
16. N�r vi tar en n�rmare titt p� dem, vad �r tid och rymd skilt fr�n oss? Om vi �r kroppar, �r vi f�rbundna i tid och rymd - men �r vi? Vi �r densamma: nu, d� och i alla tider, h�r, d�r och �verallt. Vi existerar; vi som �r bortom tid och rymd bara �R.	36. Om man t�nker "jag �r kroppen" s� hj�lper tanken "nej, jag �r Det" att bida som Det. Men ska vi h�lla p� och t�nka s�? T�nker en m�nniska hel tiden "jag �r en m�nniska"? Vi �r ju Det.
17. F�r dem som inte har f�rverkligat Sj�lvet s�v�l som f�r dem som har, �r kroppen "jag". F�r dem som inte har f�rverkligat, �r "jaget" begr�nsat till kroppen. F�r dem som i kroppen har f�rverkligat Sj�lvet, str�lar "Jaget" gr�nsl�st. Vet att detta �r skillnaden dem emellan.	37. Argumentet som f�respr�kar dualitet medan man s�ker och non-dualitet vid uppn�dd insikt �r inte riktigt. Vem annan �r man �n den tionde mannen, b�de medan man l�ngtande s�ker och efter det man uppn�tt ens Sj�lv. (refererar till den traditionella ber�ttelsen om de tio d�rarna, som korsade en flod och vid framkomsten till andra sidan n�r var och en r�knade efter fann att endast nio hade kommit fram, eftersom varje underl�t att r�kna sig sj�lv).
18. V�rlden �r verklig f�r dem som har f�rverkligat Sj�lvet, s�v�l som f�r dem som inte har det. F�r dem som inte har f�rverkligat, �r v�rlden blott v�rlden; f�r dem som har, �r sanningen utan form och str�lar som v�rldens grund. Vet att detta �r skillnaden dem emellan.	38. S� l�nge som vi utf�r g�rningar, f�r vi ta dess konsekvenser. Men n�r, som ett resultat av unders�kning om vem det �r som �r den handlande man k�nner ens Sj�lv, upph�r k�nslan av att vara den som utf�r g�rningarna och man befrias av karmas trefald. Resultatet av befrielsens tillst�nd �r evigt. (1. Prarabha - karma ur tidigare liv som b�rjat verka i detta liv. 2. Sancita - ihopsamlad karma fr�n tidigare liv som ej b�rjat verka �nnu. 3. Agami - karma som vi producerar i detta liv och som l�ggs till den ihopsamlade karman (Sancita).
19. Dispyten om vilket som r�der, �det eller fri vilja, intresserar bara dem som inte k�nner till k�llan till dem b�da. De som f�rverkligat Sj�lvet, som �r grunden f�r �det och fri vilja, �r fria fr�n dem. Kommer de �ter att ta sin tillflykt till dem?	39. Det �r endast s� l�nge som tanken "jag �r bunden" framh�rdar, tanken p� bundenhet och befrielse forts�tter. N�r man genom att unders�ka vem som �r bunden, som insikten om ens Sj�lv blir uppenbart att det evigt fria Sj�lvet allena �terst�r. Tanken p� bundenhet �terst�r inte, och d�rmed var finns tanken p� befrielse?
20. Att se Gud utan att se Sj�lvet som ser, �r endast en mental bild. Endast han som har sett sig sj�lv, har sett Gud, eftersom han har f�rlorat sin individualitet och intet �terst�r f�rutom Gud.	40. Om det s�gs att det finns tre slags befrielser: med form, utan form samt med och utan form, s� s�ger vi att befrielsen �r utpl�nandet av egot, som diskuterar om det �r med for, utan form eller med och utan form.